20 juni 2013

morfar 100 år

***Elagu, elagu, elagu Aksel!***


Idag har vi firat morfar Aksel som fyller 100 år! (Det gjorde även Kungen och drottningen)
(Bilden tagen av kusin Mats)


Så här skrev min bror Jakob om honom på facebook:
Ska fira min Morfar Aksel som fyller 100 år idag. Tidsperspektivet svindlar. Hans livshistoria svindlar ännu mer:  född i sydöstra Estland på en bondgård som yngst av fyra bröder. En dog i Sibirien, deporterad. En dog som 'skogsbroder' (partisan). Flykt till Sverige på 40-talet undan kommunisternas ockupation tillsammans med sin familj och sin tredje broder. Nästan 50 års outtröttlig kamp i exilrörelsen, hur omöjligt uppdraget ändå såg ut att vara. Sedan, till slut mot alla odds, ett fritt Estland, och allt vad det fört med sig. Ett fullt liv, med ett lyckligt slut, även med allt det vemod som finns med oss i vår familj.


Vi samlades allihop på vårt sommarställe, som från början var mormor och morfars stuga. Morfar orkade vara med några timmar och var så glad åt alla släktingar som ville hälsa på honom. Här är det jag och Klara som pratar lite med honom, fångade på bild av svägerskan Linda


Vi passade allihop på att skåla med honom och åt sen en somrig buffé som mamma, moster Tiina, jag och min bror fixat. Svensk, italiensk och estnisk mat i en salig röra!


Ett släktfoto tog vi förståss när alla var samlade, tur att det finns självutlösare så att alla kunde komma med på bilden. Det är min mamma och moster som sitter på var sida om morfar. Jag sitter bredvid min mamma och har Erik i knät och Klara framför mig. Sen är det syskon, kusiner, sysslingar, syskonbarn, kusinbarn och ett gäng ingifta familjemedlemmar. Den enda i den närmaste släkten som inte kunde vara med var min kusin Krista, som bor i USA. Men hon var här i höstas med sin familj och hälsade på.


På ett estniskt kalas skall det förståss bjudas på kringel. Den här har min moster Tiina bakat. Det recept jag brukar baka efter finns här.


Så här skrev min kusin Peter på facebook efteråt, på engelska eftersom även han bor i USA:
Today is the 100th birthday of my grandfather Aksel Mark's. Born in 1913 the Governorate of Estonia, the Russian Empire. Saw Estonia become an independent nation which 26 years later got occupied by the Soviet Union. He fled with wife and three daughters to Finland, then to Sweden. While raising a family as a researcher he fought for independence in exile. A seemingly hopeless task that lasted for fifty years. Member of the exile government, which he always talked about both sincere and always with a good portion of humor ("this is so the Russians can't think they have us completely under control. Besides, as the minister of interior in exile, all I need is a chief of police and a good prison and I may do big things."). Always entertaining, bright, optimistic and full of stories and usually seen moving a plant or bush from one side of the yard to another. Then the impossible happened and Estonia got independent once again, he got medals, and we could celebrate his 80th, 85th and 90th birthday in Estonia. Today he stayed the whole party, toasted, talked, laughed with his children, grandchildren and great-grandchildren. Afterwards he walked all the stairs up to his apartment where he still lives by himself. A real inspiration for everyone who spent time with him.



Under fyra veckor publicerade jag bilder på Instagram av morfar under taggen #throwbackthursday, som är ett flöde där personer publicerar gamla inscannade kort.

De bilder jag har publicerat är:
1. En bild från stugan, när jag är ett år och min moster Mari och morbror Roy var på besök från USA.
2. Mamma, morbror Lars och morfar tittar på bilder från 80-årsfirandet i Tallinn, 1993.
3. Morfar har planterat en ros till första barnbarnet Miranda, 1996.
4. Morfar sjunger vid ett besök i Taevaskoja, nära hans barndomshem i södra Estland, 1998.

Jag har även tidigare skrivit om morfars födelsedagar på bloggen:
99-årsdagen
97-årsdagen
95-årsdagen

15 juni 2013

härlig helgmat

Idag hade vi en härlig sommardag. Frukost på Klaras balkong och ordentligt med tid att läsa tidningen. Det gäller att passa på att laga rolig slow food när en har tid, så dagens matprojekt bestod i att testa ett engelskt recept på Pulled Lamb med granatäpplejuice.


Vi hade redan påbörjat projektet i går med att gnida in lite blandade lammbitar med en kryddröra och idag var det dax att ugnssteka det med juice och lök.


PULLED LAMB MED GRANATÄPPLE

4 hackade vitlöksklyftor
2 tsk mald kanel
2 tsk mald spiskummin
1 msk torkad oregano
1 citron, i fyra klyftor med skal
1 tsk salt
2 tsk krossad svartpeppar
1,5 kg lamm, t ex bogstek
2 rödlökar,i klyftor
1 l granatäpplejuice
2 msk honung

Lägg vitlök, kanel, spiskummin, oregano, salt, peppar och citron i en mixer. Mixa till en slät röra. Placera lammet i en stor ugnsfast form och läggröran. Massera hela lammet och låt stå i minst 24 timmar i kylen. Ta fram lammet från kylen 1 timme före tillagning. Värm ugnen till 160 grader. Lägg löken runt lammet, häll över granatäpplejuice. Täck lammet med folie/lock och koka i ugnen i 4 timmar. Ta ut grytan och häll försiktigt av vätskan i en kastrull och tillsätt honung. Öka ugnen till 220 grader, och fortsätta laga lammet med lock på i 30 minuter. Samtidigt låter man vätskan bubbla på hög värme tills den är reducerad, tjock och sirapsliknande, i 30 minuter. Häll den klibbiga granatäppleglasyren över lamm och lök och ställ in grytan i ugnen ytterligare 30 minuter, nu utan lock. Glasyren får gärna bli nästan ”bränd”. Ta ut lammet och låt svalna lite. Skrapa av och ta bort benet. Rör ihop köttet och vätskan.


Det blev gudomligt gott och vi åt det i tortillabröd med gräddfil, guacamole och mangosalsa. Ungefär som vi brukar äta pulled pork.


Nästa gång skall vi tänka lite mer orientaliskt och servera den med pitabröd, myntayoghurt och granatäpplesallad.

14 juni 2013

årets sommar-aw

En gång nyhet, två gånger upprepning, tre gånger tradition...


Vi bjöd in till sommar-AW i vårt kök förra året, och det blev så lyckat att vi upprepade det i år. Förra året var det spanskt tema och i år körde vi lite mer italienskt. Barnen tröttnade på oss och kollade på film istället.


Mysigt och avslappnat!


På antipasti-buffén fanns det charkuterier, liguriska oliver, tapenade, mozarella caprese, parmesankex och hemgjorda grissini. Lottas oljor och balsamico, från Foglia, fanns förståss också på plats.

Det var första gången jag gjorde grissini och det var väldigt enkelt. Jag lät bröden ligga kvar i ugnen med öppen ugnslucka över natten för att de skulle torka ordentligt.

LEILAS ROSMARINGRISSINI

25 g färsk jäst
1 tsk salt
2 tsk strösocker
1.5 dl ljummet vatten
1 st äggvita
0.5 dl olivolja
2 kvistar rosmarin
5 dl vetemjöl
flingsalt
rosmarin/sesamfrön

Smula ner jästen i en bunke. Tillsätt salt, socker och lite av det ljumna vattnet och rör om. Vispa äggvitan lätt. Blanda ner äggvitan, oljan och resten av vattnet i bunken. Hacka två kvistar rosmarin och blanda i degen. Tillsätt mjölet lite i taget tills degen går ihop. Jäs degen under bakduk i 1,5 timme. Sätt ugnen på 175 grader. Knåda degen på mjölat bakbord. Dela den i mindre bitar och rulla ut dem till smala stänger, ungefär samma tjocklek som en penna. Pensla med vatten, strö över hackad rosmarin eller sesamfrön. Grädda i ugnen 25 minuter tills de är gyllenfärgade. Stäng av ugnen och öppna luckan något. Låt stängerna ligga kvar tills ugnen är kall.


Originalreceptet hittar du på Recept.nu

7 juni 2013

popkonst och grön mat på louisiana



Idag besökte vi vårt favoritmuseum Louisiana. Det är alltid lika roligt att komma hit och kolla på skulpturerna och tavlorna, och pyssla på barnavdelningen.


Den separatutställning som familjen gillade bäst var Yoko Onos retrospektiva utställning, mycket roliga upplevelser och saker att undersöka. Dessutom slutade utställningen med att hon planterat ett önsketräd där man kunde hänga upp sin egen önskan.



Buffén i restaurangen var inte riktigt lika bra som den brukar, men Erik fick en ny favorit när han åt soppan, nämligen zuccinisoppa med rostade hasselnötter. Men restaurangen är så mysig med sin vackra utsikt, så det funkar ändå alltid.  


Jag har försökt att återskapa receptet hemma och det här är resultatet. Erik tycker att det nästan smakar som på Louisiana.

ZUCCINISOPPA

1 st gul lök 
1 st purjolök 
450 g zucchini 
200 g potatis 
2 msk smör 
9 dl hönsbuljong
1 dl vispgrädde 
1 skvätt olivolja 
1 msk basilika 
1 msk oregano
1 dl hasselnötter

Skär grönsakerna och potatisen i bitar. Fräs den gula löken och purjolöken några minuter i smör i en kastrull utan att den tar färg. Tillsätt därefter potatis och zucchini och fräs allt i ytterligare några minuter. Häll i buljongen och låt soppan småkoka under lock i 20-25 minuter. Mixa soppan med en stavmixer och tillsätt sedan grädden och kryddorna. Hetta upp soppan igen och servera. Rosta hasselnötter i en panna, hacka och strö över soppan.


5 juni 2013

sommar-aw med kollegorna


Idag jobbade vi halvdag eftersom det är röd dag i morgon. Då passade Helena och hennes hund Axel på att bjuda in hela Byggkatalogredaktionen till sommarlunch i sin nya lägenhet.


Vi drack först bubbel på hennes balkong och fick sen en utmärkt tagine med couscous. Det här var verkligen ett trevligt sätt att börja helgen på!